25 oktober 2011

Misshandel eller ej?

Tvivlar du på vad du går igenom eller gick igenom? Ibland kan man nästan undra om man minns fel.
Här är ett bra lästip:

Kvinnosidan om psykisk misshandel

1 kommentar:

  1. Hej Syster!
    Jag tvivlar ibland än idag :)

    Fick ett mailsvar av mitt ex i helgen. Jag skickade ett mail till honom i början av augusti vid ett svagt tillfälle där jag skrev att jag hoppades att han kunde förlåta mig för allt.

    Svaret kom alltså i helgen, 3 månader efter att jag skickade mailet:

    Hej Jessie
    Hoppas att allt är bra med dig, din mamma och pappa.

    Jag har dragit mig länge för att svara på ditt mail, den största orsaken är att jag inte tror att något gott skulle komma ut ur det utan att ännu mer bråk och fingerpekande skulle uppstå.

    Jag tyckte/tycker att det är tragiskt att 3 år av gemensamt liv slutade som det gjorde och det slutade inte på grund av de orsaker du tror/trodde.
    Jag tänker inte sitta och försvara mig för någonting Jessie men jag önskar en sak och det är något jag vill be dig om.
    Hur arg du än må vara och hur mycket du än hatar mig så vill jag att du slutar prata skit om mig om oss och vad som hänt. Så mycket respekt tycker jag att vi kan ge varandra.
    Jag får fortfarande höra kommentarer om vad som sägs om det som hänt mellan oss och det gör mig ärligt ledsen, besviken men också arg.

    Jag förväntar mig inget svar på mitt mail Jessie men jag hoppas att jag inte får ett mail tillbaka med en massa förolämpningar

    Ha det bra.

    Jag svarade:

    Hej!
    Tack, det är bra med oss, hoppas att du har det bra du med.

    Jag tror ingenting längre. Det jag alltid misstänkte och anade fick jag mkt smärtsamt och brutalt bevisat för mig att det var sant. Idag vet jag att jag alltid kommer att kunna lita på min magkänsla.

    Det du skriver är för mig främmande. Det var länge sedan jag diskuterade dig, oss eller det som hände. Den bollen får du ta med den eller de som du har talat med, jag har lagt det där bakom mig.

    Ha det gott!

    //Jess

    Han verkar tycka synd om sig själv, att människor har fått höra hur han har betett sig, att han inte är perfekt.
    Han talar om respekt men när visade han mig någonsin någon respekt undrar jag???
    Dessutom så pratar jag som sagt inte om honom längre och definitionen av att snacka skit kan man ju fundera över. Jag har iaf aldrig ljugit om det som hänt, gjorts och sagts.

    Jag min dummer blir dock glad innerst inne över att han har kontaktat mig.....visst är det knäppt? :)

    Hoppas att allt går bra för dig och att du mår bra :)

    Kram
    Jessie

    SvaraRadera