Ur mitt brev 4

"Jag känner att min längtan har snurrat in på din kanal. Det var den som höll mig kvar så länge.
SE MIG, LYSSNA PÅ MIG, FÖRSTÅ MIG, ÄLSKA MIG, HÅLL OM MIG ropar den.
Och det är samma kanal som jag kopplade på med honom. För att han påminde mig om dig och för att jag var van vid att slå på den gentemot en sån som dig.

Men nu tänker jag:
Det spelar ingen roll hur du ser på mig.
Det spelar ingen roll hur du uppfattar mig.
Det spelar ingen roll hur du tror att jag är för du kan ändå inte omfamna det som det är.
DET ÄR EMOT DITT VÄSEN att älska någon som den är.

Så hej då. Jag tar min längtan till mig. Den är min. Den ska vändas åt ett annat håll. Den ska vändas mot ljusa glada ögon. Den ska vändas mot öppna famnar. Den ska öppnas mot tillitsfulla blickar. Den ska öppnas mot hela andetag. Den ska öppnas mot möjligheter.

INGEN ska få tala om för mig vem jag är. Jag är min egen."