Ur mitt brev 5

"Så. Gå ut ur mitt liv.
Jag har älskat dig. Men du var inte den jag trodde. Jag stänger kanalen. Säger STOPP!

Min kropp är min.
Min vilja är min.
Min längtan är min.
Min kärlek är min.
Min framtid är min.
Mötet med dig fick mig att inse det, och inse till slut att DU HAR INGENTING MED MIG ATT GÖRA.

Så lycka till på din själavandring. Hoppas du hittar ljuset. Men jag kan inte ge dig något. För du har aldrig uppskattat det jag gav och du har aldrig gett mig något annat än de insikter jag har nu om vem jag är, vad jag vill och jag behöver.

Och jag säger ett nej som mötet med dig formulerade.
NEJ till alla som förringar mina behov.
NEJ till alla som använder mig som snuttefilt eller egoboost.
NEJ. NEJ. NEJ!

Därmed finns det ett nytt JA som jag nu ska fokusera på. Det är genom att säga nej till dig, till mörkret som detta nya JA alls är möjligt. Den insikten är ovärderlig för mig i mitt framtida liv. Den är vägen till min lycka. det är min nya attityd som gör att det är möjligt att bryta dåliga mönster. Jag kan bryta mönstren. Jag kan se framåt. Jag kan försvara mig själv nu mot såna som du.

Jag kan säga aldrig aldrig mer.
Och jag får välja vad jag förväntar mig av andra.
Jag får strunta i vad andra tycker om mig.
Jag får känna att det som är rätt för mig är platser jag kan andas fritt på.

Jag får säga STOPP!"