31 mars 2011

Belönad!


JA!
Det lönade sig att stå på sig systrar.
Efter några dagars jobbig kamp med mycket bränd energi på ilska visade det sig vara värt det.
Han har meddelat att han kommer att avgå ur styrelsen.
Det är synd att det behövde gå så långt, men att han skulle sitta kvar var omöjligt när han betedde sig som han gjorde. Och jag är så lättad att jag slipper ha honom blängande på andra sidan bordet.
Fast mest av allt stolt över att jag stod på mig. Att jag inte lät honom trampa på mig.
Visst, vi ska fortsätta att jobba i samma öppna kontorslandskap, men jag behöver inte prata med honom. Han får göra sitt och jag mitt. Han kommer säkert försöka hugga mig, men han kommer inte åt mig. Jag är bortom hans huggarmar.
Ni om några förstår vidden av det här, omfattningen av min stolthet.
Kram systrar.
Och de gula blommorna är lite värme till er.

3 kommentarer:

  1. Hej syster!
    GRATTIS till vinsten! Integriteten och självkänslan alltså. Underbart att du utnyttjade din medfödda rättighet att stå för dina åsikter. Utan att känna dåligt samvete... om någon annan inte tyckte om dina åsikter... Jag hoppas jag kommer dit någon dag.
    Förresten kan du lägga till ett land. Jag bor också utomlands.
    Tack för din kärlek till oss medsystrar.

    SvaraRadera
  2. :-) Tack för det!
    Ja, det är skönt att stå på sig och så skönt att äntligen inse att det inte är mitt ansvar att se till att allt blir bra mellan oss, att det inte är mitt ansvar att lösa konflikten. Vill han vara så tvär och otrevlig så låt honom bara vara tänker jag. Jag tror att han blev paff mitt i allt vilket är skönt.

    Du kommer dit, har du viljan så kommer du dit så småningom.

    Du behöver inte tacka för kärleken, du har helt garanterat förtjänat den efter allt du har varit igenom ;-), och det kostar mig inget att ge den, det ger mig mycket att ge den.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Ps. men obs! Tacket värmer förstås! :-)

    SvaraRadera