Hej Syster! Åhh vilka fina tavlor :) Jag gillar dem mkt! Liknelsen känns bekant :)
Vad jag än gjorde, hur jag än gjorde, vad jag än sa så blev det fel, jag kunde inte "fixa till" vårat förhållande och göra det bra, så som det borde ha varit. Det kändes som att slå huvudet i väggen. Alla problem och bekymmer förblev olösta. Ju mer jag försökte förklara, ju mer jag ville ha en öppen kommunikation med honom desto värre blev det. Bråken blev fler och värre....ju mer jag öppnade upp mig desto mer blev ouppklarat mellan oss, visst är det märkligt?
Idag har jag haft en dipp i min väg tillbaka. Jag trodde att det hade tagit slut mellan mitt ex och hans nya då hon inte längre är vän med varken honom, hans mamma eller hans vänner på FB som hon var förut.
(Jag vet att jag inte borde snoka för mitt eget bästa :) dock jag gör det väldigt sällan nu för tiden vilket är en klar förbättring mot tidigare)
Idag såg jag dock att mitt ex och tjejen hade exakt samma profilbild, på svenska flaggan, på sina profiler vilket betyder att dom fortfarande är tillsammans. Det gjorde mig ledseb...igen.
Jag vet att han inte är bra för mig men jag käner mig så ensam. Jag vill inte ha det så här. Jag försöker att vara stark och det går framåt men det är tungt.
Gud vad jag svamlar känner jag...ville bara skriva av mig lite :)
Ja, ju mer man gav desto mer material hade han när han skulle manipulera en. Det är precis så, den som kör schysst och med öppna kort har inte en chans mot en som spelar falskspel i egenintresse.
Åh vännen. Jag förstår att det är kämpigt att han hr träffat en ny. Hur de har det kan du inte veta och oavsett, EGENTLIGEN förändrar det inte dn situation.
Det jag får ett intryck av, rätta mig om jag har fel, är att du känner dig ensam och vilsen. Det är känslor som finns där.Är naturliga när man går ur ett förhållande, vilket som helst. Det tar ett tag att bygga upp sig igen och sitt nätverk, och jag tänker att det är så, du är kanske ensam, men det är inget som kommer att vara bestående. Bit för bit kommer du att bygga upp dig och ditt liv. Utåt sett kanske du också verkar ensammare nu och det är det som kan kännas jäkligt jobbigt när man har vant sig vid att anpassa sig efter andras åsikter.
Men om du ser, inåt sett, så är du inte mer ensam nu. Då, med honom, hade du inte ens alltid dig själv på din sida, han lyckades spela bort dig. Nu är du på din egen sida, det är et enormt framsteg.
Och jag tror att om du lyckas att inte fokusera så mycket på hur det ser ut, då kan du fokusera mer på vad du vill och antagligen komma fram till att du vill hitta kontakt med fina människor som behandlar dig bra. Att fokusera på hans eventuella relationer och förehavanden leder inte dit.
Försök tänk så, vilka beteenden och tankegågar leder framåt?
Och förresten jättebra att du ser att du söker mindre information om honom. Det är ett tecken på att du är på rätt väg. Och ett beteende som inte går att bryta direkt, detär jättebra att du gör det successivt. Försök notera skillnaden, hur mår du de dagar du inte går in i det, inte söker rätt på honom, och hur mår du när du har sökt information?
Hans nuvarande relation, du kan aldrig få de pusselbitar du söker för att få en bild av den. Så vad vinner du på att söka?
Försök att fokusera på dig själv och dina behov istället.
Idag var jag så nära att ta steget att gå. Det har bara blivit värre och värre på senaste tiden. Det är som att gå på nålar för att inte reta upp honom och jag känner mig som i ett fängelse för han blir alltid arg när jag ska göra saker på egen hand så till slut känns det inte värt det längre. för att inte reta upp honom.
Jag packade en väska redan igår för att ge mig av hem till min mamma, men jag tänkte ge det en sista chans att försöka prata ut och lösa allt. Efter två timmars diskussion där han lovade att ändra på sig sa jag att det här är vår sista chans, sen är det ingen idé att försöka längre. Till saken hör också att jag blev övertalad att lova att inte umgås med mina vänner lika ofta och att sluta gå ut och festa (vilket händer högst tre-fyra ggr per år...)
Hur som helst så höll hans löften inte länge för idag när jag kom hem från jobbet var han irriterad och skrek åt mig för ingenting som vanligt. Jag tog då min packade väska och gick till bilen men blev stoppad av honom och övertalad om att ge honom en till chans. Jag vet att det inte kommer gå men jag är så trött, utmattad och tom i huvudet så jag orkade inte stå emot och nu sitter jag här fastän min magkänsla säger fel, fel, fel...:(
Hoppas jag är starkare och står på mig nästa gång..
Jag tänkte bara säga att det skulle vara intressant att veta hur ditt ex reagerade när han fick veta att du skulle lämna honom? Har du några tips hur jag ska göra för at orka stå på mig när han lovar förbättring?
Tycker du verkar vara en otroligt stark och smart person och du är till stor hjälp för mig i min väg att hitta styrkan att lämna.
Och bra jobbat! Du har stått på dig fint. Men jag förstår att det är ett svårt beslut att fullborda när du har honom i hasorna på det viset. Jag tänker så här: du sa att det var hans sista chans. Hur allvarligt tog han det? Inte mer än att han redan nästa dag har brutit överenskommelsen. Det är väldigt respektlöst av honom att inte ta dina känslor på allvar, jag förstår om du är trött, inte ens när han får veta att beteendet hotar hela relationen är han beredd att ändra sig.
Vännen, det var ditt sista spelkort och du var så stark som spelade ut det. Inte konstigt att du är trött nu, du har kommit till vägs ände. Och din väg har varit lång, orättvist lång och svår och du har kämpat så bra.
Och nu: NU HAR DU INGA SKYLDIGHETER MOT HONOM KVAR. DU KAN SLÄPPA TAGET, BEHÖVER INTE TA MER ANSVAR FÖR ATT FIXA, DET ÄR INTE DIN UPPGIFT LÄNGRE.
Nu min vän, vill jag säga mitt råd och det är att du packar och åker när han inte är hemma. Ta hjälp av en vän att packa, som sköld om han skulle misstänka något och komma hem. Jag lovar dig vännen. Nu ska du sätta dig själv i främsta rummet. Du har redan offrat mer än någon kan begära. Nu ska du tänka på dig själv och hur du ska komma undan situationen. Jag har beskrivit hur jag gjorde när jag gick i detta inlägg: http://psykiskmisshandel.blogspot.com/2011/03/vill-du-ga-men-vagar-inte.html
Läs gärna det och fråga allt du behöver fråga. Jag är med dig i tankarna.
Tack för ditt svar. Du har så rätt när du skriver att jag inte har något ansvar att fixa förhållandet längre, jag har verkligen gjort allt jag kan och bord egentligen ha fått nog för länge sen. Jag har hoppats in i det sista men han vill inte ändra på sig. Det är en liten lättnad att tänka så.
Jag har nu läst inlägget om din separation och fått några tips som jag kan använda mig av.
Det jag är mest rädd för är inte att bryta upp utan tiden efteråt och att jag inte kommer kunna stå emot om han ringer och vädjar om att vi ska bli tillsammans igen. Han kommer att försöka få mig att få dåligt samvete och tycka synd om honom (precis som han gjorde igår). Jag vet att vi måste he en viss kontakt ett tag efteråt för att ordna upp allt praktiskt med att sälja huset, dela upp möbler, bestämma hur vi ska göra med husdjur osv.
Försökte ditt ex kontakta dig efter separationen och hur gjorde du i så fall för att hålla dig stark och stå emot?
Hej igen! Vad bra om något kan vara till hjälp. Jag vet att det är jättesvårt att stå emot, jag har ju själv blivit överkörd och manipulerad många gånger. Just därför behöver vi planera alla kontakter och situationer på förhand. Du känner ju honom så bra att du nog vet vad han ska säga och vilka knep han tar till. Så inför varje nytt steg är det bra att repetera vad du ska säga och hur för att ge honom så få ingångar som möjligt.
Det är svårt att stålsätta sig. Därför behöver du komma bort till en lugn plats där du kan tänka över nästa drag. Det kommer att kännas lättare när du inte är i hans hem längre.
Mitt ex var behändig på det sättet att han försökte få mig att känna mig oviktig för honom, han körde ofta tystnadsmetoden och en kylig attityd som var väldigt effektiv på mig, den fick mig att försöka söka efter honom. På det sättet är vår situation olika, hos dig är det ju han som kommer att söka dig och försöka nöta. Mitt ex körde alltså den kyliga metoden när jag väl hade gått och det gjorde det lättare för mig. Men så fort jag försökte vara lite personlig eller fråga hur han mådde eller diskutera något utöver det rent praktiska svarade han med att skuldbelägga. Han hoppade också på mig med en uskällning när jag var i lägenheten för att packa inför flytten, han skulle egentligen inte vara hemma då, men stannade hemma från jobbet utan att förvarna mig och skällde på mig något så vansinnigt att jag sprang därifrån.
Efter turerna satte jag upp några regler:
- ALL kommunikation utom när vi faktiskt behövde ses skedde skriftligen. Jag skötte allt det praktiska via mejl. Det är också bra att begränsa det så, för om han blir hotfull eller försöker komma undan ekonomiska skyldigheter då har du allt på papper.
- När ni har separerat råder jag dig att meddela honom att all kommunikation från och med nu sker skriftligen. Det innebär: SVARA INTE I TELEFON när han ringer. Detta för att du vet hur lätt han kan ta sig in i din gärna. Detta är inte för att vara taskig, det är för att skydda dig själv mot honom.
- Var inte ensam med honom. Ha någon med när du packar, meddela på förhand att du har någon med dig. Minimera hans chanser att fara ut mot dig. Hela hans metod hittills för att vinna dig och behålla dig har varit manipulativ, han kommer att försöka fortsätta att manipulera dig om han får chansen. BEGRÄNSA HANS MÖJLIGHETER.
- Och det är så sant som du skriver. Du kan inte ändra honom. Du har gjort allt du kan. Du har slut på idéer. Du har tänjt dig så långt du kan. Och vad har han förändrat? Inget väsentligt. Inte det som skulle vara viktigt. Bara han kan ändra på det, men min erfarenhet säger mig att han inte kommer att vilja ändra sig. Och även om han säger att han vill det, din kamp har varit så lång och hans väg till ett normalt beteende är oändligt lång. Skulle du ens orka vara hos honom alla de år som i så fall krävs, och gå igenom alla bakslag, besvikelser, med risken att det till sist ändå inte går? Jag tror att svaret på det är klart.
Jag är här och resonerar med dig om du vill!
Styrkekram, en som fyller på med den kraft du behöver.
Ps: Ett tips innan du flyttar ut kan vara att göra en lista på era gemensamma föremål och eventuellt leta rätt på uppgifter om vad de har kostat.
Då kan du enkelt i efterhand skicka ett mejl (och är mindre beroende av att åka till huset för att reda i det) med innebörden: De här sakerna vill jag ha, eller det här är värdet jag ska ha ersättning för av de saker du behåller. Om det låter som en metod med dig kan du få mitt motsvarande mejl till honom.
OCH: När det är dags. Ställ dig framför en spegel, ta några djupa andetag samtidigt som du ser dig själv i ögonen och sträcker på ryggen. Säg en fras som du har valt som hjälper dig att genomföra det som "Nu är det nog", "Jag förtjänar bättre" eller "Jag är redo". Håll fast din blick i spegeln och andas långsamt och djupt in, och långsamt ut. Nu ligger orden i din mage och ingen kan komma åt dem.
Sen tar du väskan. Öppnar dörren och går. Du är på väg. Du kommer att klara det. Det kommer att vara tufft, men du har allt att vinna i längden fina syster.
Hej Syster!
SvaraRaderaÅhh vilka fina tavlor :) Jag gillar dem mkt!
Liknelsen känns bekant :)
Vad jag än gjorde, hur jag än gjorde, vad jag än sa så blev det fel, jag kunde inte "fixa till" vårat förhållande och göra det bra, så som det borde ha varit.
Det kändes som att slå huvudet i väggen. Alla problem och bekymmer förblev olösta. Ju mer jag försökte förklara, ju mer jag ville ha en öppen kommunikation med honom desto värre blev det. Bråken blev fler och värre....ju mer jag öppnade upp mig desto mer blev ouppklarat mellan oss, visst är det märkligt?
Idag har jag haft en dipp i min väg tillbaka.
Jag trodde att det hade tagit slut mellan mitt ex och hans nya då hon inte längre är vän med varken honom, hans mamma eller hans vänner på FB som hon var förut.
(Jag vet att jag inte borde snoka för mitt eget bästa :) dock jag gör det väldigt sällan nu för tiden vilket är en klar förbättring mot tidigare)
Idag såg jag dock att mitt ex och tjejen hade exakt samma profilbild, på svenska flaggan, på sina profiler vilket betyder att dom fortfarande är tillsammans. Det gjorde mig ledseb...igen.
Jag vet att han inte är bra för mig men jag käner mig så ensam. Jag vill inte ha det så här. Jag försöker att vara stark och det går framåt men det är tungt.
Gud vad jag svamlar känner jag...ville bara skriva av mig lite :)
Stora kramar
Tack gulle!
SvaraRaderaJa, ju mer man gav desto mer material hade han när han skulle manipulera en. Det är precis så, den som kör schysst och med öppna kort har inte en chans mot en som spelar falskspel i egenintresse.
Åh vännen. Jag förstår att det är kämpigt att han hr träffat en ny. Hur de har det kan du inte veta och oavsett, EGENTLIGEN förändrar det inte dn situation.
Det jag får ett intryck av, rätta mig om jag har fel, är att du känner dig ensam och vilsen. Det är känslor som finns där.Är naturliga när man går ur ett förhållande, vilket som helst. Det tar ett tag att bygga upp sig igen och sitt nätverk, och jag tänker att det är så, du är kanske ensam, men det är inget som kommer att vara bestående. Bit för bit kommer du att bygga upp dig och ditt liv. Utåt sett kanske du också verkar ensammare nu och det är det som kan kännas jäkligt jobbigt när man har vant sig vid att anpassa sig efter andras åsikter.
Men om du ser, inåt sett, så är du inte mer ensam nu. Då, med honom, hade du inte ens alltid dig själv på din sida, han lyckades spela bort dig. Nu är du på din egen sida, det är et enormt framsteg.
Och jag tror att om du lyckas att inte fokusera så mycket på hur det ser ut, då kan du fokusera mer på vad du vill och antagligen komma fram till att du vill hitta kontakt med fina människor som behandlar dig bra. Att fokusera på hans eventuella relationer och förehavanden leder inte dit.
Försök tänk så, vilka beteenden och tankegågar leder framåt?
Och förresten jättebra att du ser att du söker mindre information om honom. Det är ett tecken på att du är på rätt väg. Och ett beteende som inte går att bryta direkt, detär jättebra att du gör det successivt. Försök notera skillnaden, hur mår du de dagar du inte går in i det, inte söker rätt på honom, och hur mår du när du har sökt information?
Hans nuvarande relation, du kan aldrig få de pusselbitar du söker för att få en bild av den. Så vad vinner du på att söka?
Försök att fokusera på dig själv och dina behov istället.
Stor kram!
Hej syster!
SvaraRaderaIdag var jag så nära att ta steget att gå. Det har bara blivit värre och värre på senaste tiden. Det är som att gå på nålar för att inte reta upp honom och jag känner mig som i ett fängelse för han blir alltid arg när jag ska göra saker på egen hand så till slut känns det inte värt det längre. för att inte reta upp honom.
Jag packade en väska redan igår för att ge mig av hem till min mamma, men jag tänkte ge det en sista chans att försöka prata ut och lösa allt. Efter två timmars diskussion där han lovade att ändra på sig sa jag att det här är vår sista chans, sen är det ingen idé att försöka längre. Till saken hör också att jag blev övertalad att lova att inte umgås med mina vänner lika ofta och att sluta gå ut och festa (vilket händer högst tre-fyra ggr per år...)
Hur som helst så höll hans löften inte länge för idag när jag kom hem från jobbet var han irriterad och skrek åt mig för ingenting som vanligt. Jag tog då min packade väska och gick till bilen men blev stoppad av honom och övertalad om att ge honom en till chans. Jag vet att det inte kommer gå men jag är så trött, utmattad och tom i huvudet så jag orkade inte stå emot och nu sitter jag här fastän min magkänsla säger fel, fel, fel...:(
Hoppas jag är starkare och står på mig nästa gång..
Hej igen!
SvaraRaderaJag tänkte bara säga att det skulle vara intressant att veta hur ditt ex reagerade när han fick veta att du skulle lämna honom?
Har du några tips hur jag ska göra för at orka stå på mig när han lovar förbättring?
Tycker du verkar vara en otroligt stark och smart person och du är till stor hjälp för mig i min väg att hitta styrkan att lämna.
Kram
Hej fina du!
SvaraRaderaOch bra jobbat! Du har stått på dig fint. Men jag förstår att det är ett svårt beslut att fullborda när du har honom i hasorna på det viset. Jag tänker så här: du sa att det var hans sista chans. Hur allvarligt tog han det? Inte mer än att han redan nästa dag har brutit överenskommelsen. Det är väldigt respektlöst av honom att inte ta dina känslor på allvar, jag förstår om du är trött, inte ens när han får veta att beteendet hotar hela relationen är han beredd att ändra sig.
Vännen, det var ditt sista spelkort och du var så stark som spelade ut det. Inte konstigt att du är trött nu, du har kommit till vägs ände. Och din väg har varit lång, orättvist lång och svår och du har kämpat så bra.
Och nu: NU HAR DU INGA SKYLDIGHETER MOT HONOM KVAR. DU KAN SLÄPPA TAGET, BEHÖVER INTE TA MER ANSVAR FÖR ATT FIXA, DET ÄR INTE DIN UPPGIFT LÄNGRE.
Nu min vän, vill jag säga mitt råd och det är att du packar och åker när han inte är hemma. Ta hjälp av en vän att packa, som sköld om han skulle misstänka något och komma hem. Jag lovar dig vännen. Nu ska du sätta dig själv i främsta rummet. Du har redan offrat mer än någon kan begära. Nu ska du tänka på dig själv och hur du ska komma undan situationen. Jag har beskrivit hur jag gjorde när jag gick i detta inlägg: http://psykiskmisshandel.blogspot.com/2011/03/vill-du-ga-men-vagar-inte.html
Läs gärna det och fråga allt du behöver fråga.
Jag är med dig i tankarna.
Kram!
Tack för ditt svar. Du har så rätt när du skriver att jag inte har något ansvar att fixa förhållandet längre, jag har verkligen gjort allt jag kan och bord egentligen ha fått nog för länge sen. Jag har hoppats in i det sista men han vill inte ändra på sig. Det är en liten lättnad att tänka så.
SvaraRaderaJag har nu läst inlägget om din separation och fått några tips som jag kan använda mig av.
Det jag är mest rädd för är inte att bryta upp utan tiden efteråt och att jag inte kommer kunna stå emot om han ringer och vädjar om att vi ska bli tillsammans igen. Han kommer att försöka få mig att få dåligt samvete och tycka synd om honom (precis som han gjorde igår). Jag vet att vi måste he en viss kontakt ett tag efteråt för att ordna upp allt praktiskt med att sälja huset, dela upp möbler, bestämma hur vi ska göra med husdjur osv.
Försökte ditt ex kontakta dig efter separationen och hur gjorde du i så fall för att hålla dig stark och stå emot?
Kram
Hej igen! Vad bra om något kan vara till hjälp.
SvaraRaderaJag vet att det är jättesvårt att stå emot, jag har ju själv blivit överkörd och manipulerad många gånger. Just därför behöver vi planera alla kontakter och situationer på förhand. Du känner ju honom så bra att du nog vet vad han ska säga och vilka knep han tar till. Så inför varje nytt steg är det bra att repetera vad du ska säga och hur för att ge honom så få ingångar som möjligt.
Det är svårt att stålsätta sig. Därför behöver du komma bort till en lugn plats där du kan tänka över nästa drag. Det kommer att kännas lättare när du inte är i hans hem längre.
Mitt ex var behändig på det sättet att han försökte få mig att känna mig oviktig för honom, han körde ofta tystnadsmetoden och en kylig attityd som var väldigt effektiv på mig, den fick mig att försöka söka efter honom. På det sättet är vår situation olika, hos dig är det ju han som kommer att söka dig och försöka nöta. Mitt ex körde alltså den kyliga metoden när jag väl hade gått och det gjorde det lättare för mig. Men så fort jag försökte vara lite personlig eller fråga hur han mådde eller diskutera något utöver det rent praktiska svarade han med att skuldbelägga. Han hoppade också på mig med en uskällning när jag var i lägenheten för att packa inför flytten, han skulle egentligen inte vara hemma då, men stannade hemma från jobbet utan att förvarna mig och skällde på mig något så vansinnigt att jag sprang därifrån.
Efter turerna satte jag upp några regler:
- ALL kommunikation utom när vi faktiskt behövde ses skedde skriftligen. Jag skötte allt det praktiska via mejl. Det är också bra att begränsa det så, för om han blir hotfull eller försöker komma undan ekonomiska skyldigheter då har du allt på papper.
- När ni har separerat råder jag dig att meddela honom att all kommunikation från och med nu sker skriftligen. Det innebär: SVARA INTE I TELEFON när han ringer. Detta för att du vet hur lätt han kan ta sig in i din gärna. Detta är inte för att vara taskig, det är för att skydda dig själv mot honom.
- Var inte ensam med honom. Ha någon med när du packar, meddela på förhand att du har någon med dig. Minimera hans chanser att fara ut mot dig. Hela hans metod hittills för att vinna dig och behålla dig har varit manipulativ, han kommer att försöka fortsätta att manipulera dig om han får chansen. BEGRÄNSA HANS MÖJLIGHETER.
- Och det är så sant som du skriver. Du kan inte ändra honom. Du har gjort allt du kan. Du har slut på idéer. Du har tänjt dig så långt du kan. Och vad har han förändrat? Inget väsentligt. Inte det som skulle vara viktigt. Bara han kan ändra på det, men min erfarenhet säger mig att han inte kommer att vilja ändra sig. Och även om han säger att han vill det, din kamp har varit så lång och hans väg till ett normalt beteende är oändligt lång. Skulle du ens orka vara hos honom alla de år som i så fall krävs, och gå igenom alla bakslag, besvikelser, med risken att det till sist ändå inte går? Jag tror att svaret på det är klart.
Jag är här och resonerar med dig om du vill!
Styrkekram, en som fyller på med den kraft du behöver.
Ps: Ett tips innan du flyttar ut kan vara att göra en lista på era gemensamma föremål och eventuellt leta rätt på uppgifter om vad de har kostat.
SvaraRaderaDå kan du enkelt i efterhand skicka ett mejl (och är mindre beroende av att åka till huset för att reda i det) med innebörden: De här sakerna vill jag ha, eller det här är värdet jag ska ha ersättning för av de saker du behåller. Om det låter som en metod med dig kan du få mitt motsvarande mejl till honom.
OCH: När det är dags. Ställ dig framför en spegel, ta några djupa andetag samtidigt som du ser dig själv i ögonen och sträcker på ryggen. Säg en fras som du har valt som hjälper dig att genomföra det som "Nu är det nog", "Jag förtjänar bättre" eller "Jag är redo". Håll fast din blick i spegeln och andas långsamt och djupt in, och långsamt ut. Nu ligger orden i din mage och ingen kan komma åt dem.
Sen tar du väskan. Öppnar dörren och går.
Du är på väg. Du kommer att klara det. Det kommer att vara tufft, men du har allt att vinna i längden fina syster.