Du får inte tycka att jag lämnade dig syster
i tanken var jag där.
Du får inte tycka att jag inte brydde mig syster.
Jag längtade efter ditt sällskap.
Du får inte tro att jag försvann.
Jag var där hela tiden
och ville stryka dig över håret.
Säga såja. Det är över.
Du har tagit ditt stora starka kliv.
Såja.
Nu får du vila.
Nu får du läka.
Sen kan livet börja.
Livet som du vill leva det.
Hej!
SvaraRaderaSkönt att höra av dig igen.
Jag tänkte det var något med internetuppkopplingen...
Grattis till det nya du jobbar med!
Jag kämpar på, tills jag kan lämna. Jag läser böcker, målar och ser på filmer. Flyr in i en annan verklighet alltså.
Så ALLT inte kretsar kring honom; hur HAN kritiserar mig, hur HAN begränsar mig, hur HAN dömer mig.
Kritisera, begränsa, döma, såna ord får en att kippa efter luft, eller hur?
Vad jag är värd är: uppmuntran, frihet och respekt!
Kramar
Kristina
Hej och tack det samma! Där ser du, du ska lyssna på din instinkt, det var ju precis som du skriver internetuppkopplingen :-).
SvaraRaderaTack för grattis! I oktober bär det av mot ett nytt mål i mitt liv. Återstår att se vad det leder till :-).
Jag är så imponerad av din kamp. Att du hittar integriteten mitt i allt. Du gör rätt i att göra allt du kan för att slippa fokusera på honom. Det är inte att fly tycker jag. Det är att söka sig till en fredad egen plats, där dina tankar får råda.
Precis som du säger hjälper det till att hålla fokuset bortvänt, delvis i alla fall, från honom.
Ja, det är hemska handlingar som gör det omöjligt att andas hela andetag. Omöjligt att hitta lugn i närheten av. Och lugnet är så viktigt. Det är i det vi kan känna det vi känner för stunden tänker jag.
Så sant, du är värd allt det! Och du är på väg mot det. Det är så fint att du inser det.
KRAM!