Jag tänker spinna vidare på vårt förhållningssätt till förändring.
Inför ett uppbrott är ju det en avgörande aspekt för vilket beslut vi till sist tar.
Jag skrev tidigare om min härligt rusiga glada känsla inför höstens stora uppbrott och att det är något nytt för mig att känna så eftersom: En person som tvivlar på sin förmåga fruktar förändring, all form av förändring, även positiv sådan. Och sådan var jag tidigare.
Men denna fruktan för förändring behöver inte vara konserverande. Jag har i livet många gånger tagit på mig saker som jag har varit livrädd inför, där jag bitvis har varit övertygad om att jag inte ska klara det, att allt ska gå fel, att jag ska rasa ihop. Fruktan för förändring kanske försenade mina beslut, ibland med många år. Men någonstans har självbevarelsedriften ändå gjort att jag har tagit dem. Resultat? Från fruktan till en sjungande stolthet som får en att växa flera meter.
Men det vi ska vara medvetna om är att vi har denna rädsla efter allt tvivel han har sått i oss. Vi har en låg tilltro till vår egen förmåga, tror att vi ska göra fel. Därför finns en risk att vi säger nej till en massa avgörande positiva förändringar eftersom de automatiskt känns hotfulla. Vi omvandlar möjligheter till hot och fortsätter att gömma oss.
Uppbrottet kommer aldrig att kännas enkelt. Hela hans beteende syftar ju till att hålla kvar dig och kontrollera dig till varje pris. Därför måste vi försöka se på den stora stora vågen, dyka in i den och kämpa oss igenom. Det steget kommer att kännas skrämmande. Men jag lovar. I takt med att du frigör dig blir du starkare och du kommer att märka att du klarar saker som du aldrig hade trott innan att du skulle klara. Du kommer att hitta en stor glädje i att få göra saker på ditt sätt. Du kommer att trilla tillbaka, men lära dig något av varje fall. Det skrämmande stora, det är din enda verkliga chans syster till ett värdigt liv.
Och du kommer att märka att du har en tigers styrka. Det kommer att vara värt det och du kommer att klara det.
SE MÖJLIGHETERNA INTE HINDREN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar