Jag har en jättefin almanacka på väggen som jag har fått av min syster.
Den har en massa små illustrationer, gubbar som säger kloka saker.
Den här bilden uttrycker en väldigt viktig sak för oss. Nämligen att vi ska satsa vår energi på de personer som vi mår bra av att umgås med, som vi känner oss trygga och glada med. Som ställer upp liksom vi ställer upp för dem.
Så, fundera ett tag syster. Vilka människor är viktigast i ditt liv och får de det utrymme av dig som du vill att de ska ha? Finns det några människor som du känner dig otrygg eller obekväm med? Skala bort dem i så fall, eller låt dem i alla fall inte ta energi från de viktigaste relationerna!
Hej syster!
SvaraRaderaTack för allt stöd!!!
Jag har inte kommit åt en dator på några dagar så jag får "lämna av mig" mina känslor om några ämnen i samma brev:
År efter år gick och - jag gjorde mindre av sakerna som inspirerade mig... Varför var det så?
Jo, för att han hela tiden skulle "lägga sig i" och komma med kommentarer till mina idéer.
Kommentarerna var i början "förklädda" till att han skulle "hjälpa" mig att "göra saken på "bästa sätt" men nu kan jag se anledningen till att jag blev så passiv bredvid honom:
- att göra något på MITT sätt var värdelöst och han skulle alltid vrida saken till att det blev på HANS sätt.
Så jag slutade agera... Varför hitta på någonting roligt om det bara innebar att det blev HANS projekt som JAG utförde!!!
Men sådant visste jag inte när jag var mitt i det. Jag visste bara att stenen i magen växte. Och eftersom HAN sa att jag var TRÅKIG och VÄRDELöS som var så passiv - så kunde jag ju inte göra annat än att hålla med...
Något jag alltid älskade att göra före han kom in i mitt liv var att dansa. Jag levde med rytmen och mådde så bra!
När HAN dansade skulle allt vara kontrollerat och det skulle utföras på ett sådant sätt att andra skulle se med beundransvärda blickar på "oss".
Jag lovar att jag inte är en som slänger sig runt över dansgolvet, fram och tillbaka och stör och knuffar andra!!! Bara på min plats!
Blev han avundsjuk när han såg att jag blev lycklig av att dansa??
Var det bara HAN som skulle må bra?
Jag hoppas jag någonsin igen ska våga dansa. Hans kommentarer har gått så långt in i mig och rotat sig där.
Jag har ett bra tips till hur man lever med en energitagare som gillar att prata om hur dålig man är, d.v.s. om han pratar på telefonen... Ta bort luren från örat ett tag tills du hör att hans tonläge har gått ner. Om han frågar dig: "Har du inget att säga om det!?" frågar du "Ja, men hur menar du egentligen?" och som den egotrippade människa han är som vill höra SIN RÖST hela tiden så upprepar han det "viktigaste" i hans utskällning.
På så sätt har din kropp sluppit att ta emot hans negativa energi till ca 80 %, DEN GÅNGEN.
Egentligen ska det ju gå till så här:
Han berättar på telefon hur dålig du är. Du märker att "nu börjar han igen" och då lägger du bort telefonen på en halv meters avstånd. Efter en stund när du hör honom skrika HALLÅ, för han undrar varför han inget hör ifrån dig, tar du upp telefonen. Han skriker: "Lyssnar du inte på mig?". NEJ, säger du jag lyssnar inte när du pratar i den tonen till mig. Jag är värd mera.
Jag måste fortsätta med alt. 1 för jag är för rädd för vad som händer om jag tar alt.2. Ett tag till.
Lev väl
Kristina