Några svar

 Att Hej syster är galen i blommor har ni kanske redan märkt, men vad mer vill ni veta? :-).

Hej syster kommer att vara på jobbresa imorgon, därför kommer aktiviteten på bloggen inte att vara så stor, men ni får gärna fortsätta ställa frågor inom frågestunden. Jag förlänger den till imorgon kväll helt enkelt!

Några svar på frågorna hittills:


1.) Hur länge var du tillsammans med honom?
3,5 år.Vi bodde ihop i drygt 2 år.


2.) Du sätter in så fina bilder för varje blogg. Har du varit där och tagit alla foton eller tar du dem från nätet?
Bilderna är till 99 procent mina skulle jag säga. Någon enstaka har jag tagit från nätet, fast det känns inte helt bra att göra det. Många kommer från resor jag har gjort på olika platser. Med jobbet och privat. Även under tiden med honom reste jag, några gånger på egen hand. Det är glada levande utropstecken under mörkret med honom. Men förstås fanns oron där som en skugga ändå.

3.) När du känner att du är klar med "bloggtiden" ska du gå ut öppet och berätta mer vem du är?
Det var en person på en myndighet som tyckte att jag skulle passa till att jobba på kvinnohus - jag vet ju vad kvinnorna går igenom - men då måste jag ju mer öppet berätta detaljer om vem jag är och heter och det vet jag inte om jag är redo för. Kommer du att bli det tror du?
Fin tanke med att jobba på kvinnohus. Det kan du spara och se hur du känner. Jag har inte bestämt mig än om jag kommer att gå ut med min berättelse. Än så länge känns det som att det skulle missuppfattas som ett sätt att sätta dit honom snarare än att nå ut till er, allt är så nytt. Men det skulle inte förvåna mig om jag använde mina insikter i framtiden för att försöka bistå andra eller väcka tankar. Kanske en Hej syster bok? Jag skulle ju ändå kunna vara anonym. Men jag vet inte, jag tycker att bloggformatet är väldigt bra.

4.) Stannade du så länge med honom så du började trösta dig med saker, gömma dig i saker? Mat, rökning, alkohol? För mig är det mat. Jag hade inga matproblem före jag träffade honom.

Delvis. Jag drack mer eftersom han gjorde det, men inte för att trösta mig utan mest för att få honom att känna sig bekväm med att dricka, märkligt nog. Gömde mig gjorde jag. Jag slutade engagera mig, orkade inte träffa vänner så mycket, orkade inte ringa hem, orkade inte lyssna på min musik. Jag tror att det var teven som blev min bedövning. Jag såg mycket på teve och film tillsammans med honom. Det hjälpte mig att blunda och skjuta på besluten. Godis och sötsaker skulle det ha kunnat bli, men han hånade det beteendet så och hade koll på skåpen, så jag vågade inte.

5. Han klagade ju mycket på dig. (Han är sån, det är inte du som gör något fel!) Var det något som tog väldigt lång tid för dig att återställa hos dig själv? T.ex. för mig, det här att han fick mig att tro att ingen ville umgås med mig - de bara låtsades, de tyckte egentligen att jag var värdelös. Jag tror att det kommer att ta längst tid att reparera hos mig.
Samma sak tror jag. När en vän säger nej när jag föreslår något i dag kan jag nästan få panik och tänka att hon inte vill veta av mig. Det blir bättre och bättre, särskilt i takt med att man lär sig att stå upp för sina behov i relation även till vänner. Då märker man vilka som förmår att vara den slags vän man behöver. Vilka man ska satsa på. Annars mitt utseende. Han klankade mycket ner på det och även om jag kan se att jag är söt så kan jag ännu inte känna det. Jag trillar lätt tillbaka i känslan av att vara otillräcklig utseendemässigt och att det är en grund till att inte gilla mig. Det är svårt, men jag kan ofta le mot mig själv i spegeln i dag och säga "Du är söt"! Jag tror att jag är på rätt väg.

6.) Vet du hur länge du ska hålla på med din blogg?
Nej, det vet jag inte. Så länge det känns meningsfullt, just nu gör det verkligen det. Så länge jag har nya saker att säga. Jag har funderat på vad jag gör den dagen det känns som att jag upprepar mig, men jag tänker att bara jag inte blir trött på det så är det ändå intressant. Att vissa saker verkligen tål att upprepas. Men så länge jag har det liv jag har nu kan jag lägga tid och energi på bloggen. Om omständigheterna förändras mycket kanske det blir svårare. Men det är inget jag vet just nu :-). Målet är att hålla på ett bra tag.

Kram och tack för frågorna, det är intressant att höra vad ni undrar och roligt att svara.
Hej så länge!