Hej systrar!
Jag hoppas att ni inte tycker att jag avslöjar för mycket nu, men jag känner att jag har tagit ett steg vidare i min process nu. Jag har träffat killen jag skrev om i förra inlägget igen, och den här gången började alla mina hämningar släppa. Jag tänkte mycket mindre på mitt exs ignorans och kunde njuta av att vara med en kille som verkligen kände in mig på många sätt. Åh, jag vet inte om ni förstår lyckan, men jag vill försöka förklara.
Jag trodde att mitt ex hade dödat min sexualitet genom alla anpassningar han pressade till, eller kanske allra mest hans ovilja att ge mig det jag njöt av. Nu var jag med en man som verkligen njöt av att få mig att njuta, vilken skillnad. Han fick mig att känna att jag kan hitta tillbaka, att sex är något lustfyllt och roligt, att det inte behöver vara en maktmanifestation. För mig är det något oerhört stort eftersom jag hade det dåligt i sängen med exet från första början.
Det är också ett framsteg för mig att inte känna mig så präktig jämt. Att det finns någonting att vinna på att vara lite glad och oseriös.
Ett litet men samtidigt stort steg.
Kramar! Känner ni igen er i hans sexbeteende?
Hej syster!
SvaraRaderaGrattis till att du inte lät dig köras över och att du kunde slappna av med denna nya killen! Säga vad du tycker.
Så symboliskt också efter den speciella helgen som var.
Får jag nu bara vara den tråkiga, ståendes med 2 fötter på jorden-besviken alltför mycket-tjejen? MIN var ända från början helt ok i sängen, ville jag skulle ha det bra också. Men UTANFÖR sängen var/är han den hemske. Som två olika människor...
Jag känner väldigt bra igen mig på Tuvaforums Normaliseringsprocessen där det står att:
"det bara finns ett "säkert" sätt att få innerlighet och visad omtanke - och det är via sex."
Där känner jag igen mig helt! Så levde/lever jag.
Så, syster, ha VARNINGSSIGNALERNA i huvudet med "den nye fantastiske killen"...
LOVA att vara försiktig och ta det sakta!
Jag hoppas du inte tar illa upp att jag "är så negativ" när du mår så bra...
Från en syster till en syster
Hej Syster!
SvaraRaderaVad härligt det låter :)
Jag hoppas att jag kommer att få uppleva det en dag :)
Mitt ex hade också en förkärlek för att demonstrera sin makt när vi hade sex, inga förspel, bara pang på och gärna hårdhänt också.
Jag minns att han brukade straffa mig under sexet vi hade efter att vi hade bråkat (det här har jag säkert nämnt tidigare).
Vi hade blivit sams och allt var "ok" men ändå så var han extra hårdhänt och bet mig som sagt ibland så hårt att jag fick blåmärken, jävla as!
Idag är det första dagen på jobbet som jag slipper se honom, han har 1 veckas semester innan han börjar sitt nya jobb. Hans nya, min kollega, verkar också ha semester.
Tar han henne till Tjeckien dit vi brukade åka tillsammans? Vad gör dom? Det gör ont i hjärtat även fast jag vet att han är en elak och känslokall människa.
Hon lever mitt liv idag men jag ska kanske vara glad för det, att jag inte sitter fast hos honom? :)
Häromdagen var jag inne på FB igen. Jag är inte där inne lika ofta längre men ibland tar nyfikenheten över.:(
(jag vet att jag bara skadar mig själv)
Då såg jag att mitt ex och hans nya inte längre var vänner på FB.
Två dagar senare så var de vänner igen.
Jaha, tänkte jag, de har redan börjat bråka.
Han brukade nämligen göra samma sak med mig. Stänga av mig från FB och stänga av mig från mailen när vi bråkade, säkert för att demonstrera sin makt på något vis.
Jag drömmer väldigt mycket om honom om nätterna och har gjort så de senaste veckorna, jag gillar det inte. Kanske är det ett sätt för mig att bearbeta allt som har hänt? Vad tror du?
Jag blir så arg på mig själv att jag inte kan släppa honom, att jag sitter och tänker och lägger dyrbar tid och energi på de två idioterna. Dom är inte värda det. Hur gör jagför att sluta hänga upp mig och älta honom och henne hela tiden?
Kram
Hej Jessie!
SvaraRaderaKristina skriver.
Det där med drömmar... Jovisst får kroppen ha sin tid att bearbeta förhållandet. Jag har t.o.m. drömt sexdrömmar om "min" när han dagtid egentligen bara äcklar mig. Väldigt konstigt tyckte jag också. Min bästa kompis trodde att mina drömmar har med MIN lust att göra. Det behöver inte betyda att jag vill göra det med Honom. Men hjärnan känner ju bara till den mannen...
Lycka till! Och med hopp om nya drömmar!
Hej systrar! Tack för era kloka tankar.
SvaraRaderaKristina: Det är klart att jag inte tar illa upp, jag och du vet hur mycket omtanke som ligger bakom en sådan varning. Och jag håller med dig. Jag ska vara väldigt försiktig.
Men i nuläget ser jag det inte som ett förhållande. Jag ser det som en chans att hitta tillbaka till min sexualitet, min lust, exet raderade allt det och jag har länge trott att det skulle vara närmast omöjligt att hitta tillbaka till. Det är därför jag är så glad. Visst är han fin, men det jag är mest glad över är att jag kunde hitta min lust igen.
Så... Jag tänker erkänna att jag faktiskt inte ser det som ett tänkbart förhållande. Men kanske och förhoppningsvis en älskare för ett tag? Det har jag aldrig haft, det vore spännande.
Än är jag alltför försiktig för att våga börja lita på någon.
Jessie: Jag har drömt mycket också i perioder. För mig har det handlat om nya minnen som har dykt upp och gett mig en del insikter även om det är jobbigt. Vad drömmer du? Har drömmarna ändrat sig med tiden?
Vad skönt att han har slutat! Wihi! Vi borde skåla i champagne för det ;-)! Jag tänker att ju lugnare det blir omkring dig, desto mer tid och energi får du för dig själv. Jag tror att det måste bli så. Att vi bit för bit fyller tomrummet han har placerat i oss. En dag är vi bara där, jag vet inte hur. Men jag vet att även om jag har svackor så rör jag mig framåt och det snabbt om jag tar på mig helikopterglasögonen.
Jag vill också att allt bara ska kännas bra igen, att det ska ordna sig bums. Men jag tänker att en sak i taget är det enda som funkar. Och att ge sig själv tid.
Stor kram!
Hej Syster!
SvaraRaderaJag har gjort något dumt :(
Jag skickade iväg mina tankar och åsikter till mitt ex ang hans beteende och att jag vet att dom är tillsammans idag, han och vår kollega.Det var i princip samma text som jag kommenterade med i ditt inlägg nedan ang mina sista ord till honom.
Jag vet att det var dumt och jag vet att jag kommer att få äta upp det.
Nu undrar jag, kan jag få sparken för detta?
Vad tror du?
Jag mötte nämligen min kvinnliga kollega när jag var på väg till jobbet och hon skrek att hon skulle polisanmäla mig för trakasserier.
Jag har inte haft någon som helst kontakt med henne på flera månader, inte sedan vi satt i möte här på jobbet. Jag får så ont i magen men om jag skriver ett personligt brev till mitt ex så har väl inte hon med det att göra även om jag skriver att hon har betett sig illa? Om han sedan visar det för henne så är väl hans val?
Usch, jag visste att jag inte borde ha skickat brevet men jag kunde inte låta bli...jag ville ju att han skulle veta hur jag känner!
Jag borde ha lyssnat på dig och mig själv...Fan! :)
Stora kramar från Jessie som kanske snart är arbetslös!
Vännen!
SvaraRaderaJag har väldigt svårt att se att du skulle kunna få sparken för något sådant. Han jobbar ju inte kvar nu. Om någon frågar: Säg bara att du har sagt sista ordet i det här nu.
För det har du. Du har skickat honom ditt sista ord. Vad han gör med det kan du inte påverka eller kontrollera, det var därför jag varnade dig för att skicka det. Men det kanske ändå var vad du behövde göra, bara du nu kan tänka att du är färdig nu.
Om han svarar på mejlet. Skriv bara. "Jag har sagt mitt". Eller: "Du vet vad jag tycker, jag är färdig nu". Samma sak om hon frågar eller försöker dra upp något, försöker provocera. "Jag är färdig nu".
Om en chef försöker dra igång ett samtal om det säg bara: "Det var vad jag behövde säga till honom i egenskap av privatperson. Jag har sagt mitt nu".
Jag hoppas att han inte hugger för hårt nu, men om han hugger så är det han som gör fel, kom ihåg det. Delen av dig som ville nå fram skickade det. Hans problem är att han är oförmögen att lyssna och mötas och bara vill vinna. Så hur det än går är det hans beteende som är fel.
Hans beteende som vi behöver lära oss att skydda oss mot. Det betyder inte att vårt beteende är fel när vi inte klarar att ta skydd. Det är fel att vi ska behöva ta skydd, men vi gör det för vår egen skull, förstår du?
Stor kram!
Ps.
SvaraRadera"Det får stå för dig" är ett bra svar om någon kommer med felaktiga påståenden som att du skulle trakassera honom.
"Det får stå för dig. Jag har sagt mitt i det här nu." en super-replik!
Jag fick svar, ville inte läsa det först men sedan tog nyfikenheten över:
SvaraRaderaDet här är svaret:
"Tack för ditt fina och målande meddelande på Facebook
Kul att du har en så enkelvinklad syn på vad som hände och gick fel i vårt förhållande.
Gillar speciellt delen där du beskriver mig som person och hur jag är och beter mig.
Beträffande vad kolegor på jobbet tycker om mig så kan jag säga att jag hört mycket de senaste veckorna om dig och vad de tycker och känner om dig som person
även hur du beter dig och framför allt dina arbetsinsatser, eller brist på de samma så jag ger inte mycket för din syn.
Att du sedan skapar falska Facebook användare för att spionera på folk styrker min uppfattning ytterligare.
Jag är inte ett dugg intresserad av din åsikt eller syn på mig eller vad jag gör lika lite som jag är intresserad av dig eller vad du gör.
Du har bettet dig fruktansvärt illa under separationen och likaså på jobbet så de ord du använde för att beskriva mig i ditt mess kan lätt användas mot dig själv.
Eller för att citera familjerådgivaren "problemet ligger hos dig Jessie"
Det du inte fattar är att det aldrig varit något mellan kollegan och mig, de problem vi hade och bråkade om handlade alltid om dig och dina problem.
Det tråkiga i den här situationen är att du själv skapat den och du har själv sett till att vi hamnat där, när du sedan ställs inför faktum så nekar du all egen skuld och skyller allt på mig.
Det bevisar att du inte släppt mig och oss vilket måste betyda att jag inte kan ha varit så dålig som du beskriver ... om jag varit som du beskrev så hade du glömt, släppt och gått vidare för länge sedan.
Slutligen .... om du varit det bästa som hänt mig?
Det är ett enkelt svar ....
Nej
"
Vad tror du? Kanske är det mitt fel alltihop ändå? ÅÅhh, jag blir så osäker.....han är ju inte lika elak som jag var i mitt brev iaf :/
Kram
Och tack för ditt fina svar tidigare i morse...det hjälpte verkligen. :)
SvaraRaderaHej fina!
SvaraRaderaFy, jag får obehag när jag läser det där. Mitt ex skulle ha kunnat uttrycka sig likadant. Om jag hade stått framför honom och försökt säga vad han ville hade han antagligen himlat med ögonen och hånskrattat också. Det är precis samma kyliga ton i det här. Men det var det jag menade. Han vet precis vilka knappar han ska trycka på. Och han visar än en gång det omöjliga i att nå fram. Här blottar du ditt inre och vad påstår han? Att du inte har känt vad du har känt, att han inte har gjort det han gjort och att allt är ditt fel. Det är helt befängt.
Snälla rara, inget blir bra av att ha kontakt med en så sjuk människa. Tonläget i hans mejl får det att isa sig i hjärtat på mig. Jag mår illa. Det där är tyvärr det enda han kommer att ge dig framöver. Och du vet att det han skriver inte är sant. Du skrev till honom av berättigad ilska. Att han och hon skulle ha drivits ihop av dig? Skitsnack, är han ett litet barn som inte kan välja själv? Som drivs ur dina armar till någon annan? Det är ju helt befängt. Han har betett sig som ett svin och har gjort vad han har kunnat för att fortsätta såra dig, det är vad det handlar om.
Snälla söta, jag blir helt illamående av det här, det är en obehaglig ton. Så äcklig och elak. Snälla håll dig borta från honom! Försök!
Kram!
och försökt säga vad JAG ville ska det stå, dumma iPad, svår att skriva med.
SvaraRaderaHej syster!
SvaraRaderaJag är såå van att läsa hans ord och meningar att jag inte längre märker att han är elak. Samma sak var det när vi hade diskussioner eller bråkade och han hävde ur sig alla möjliga elakheter.
"Jaha" svarade jag typ och fortsatte att försöka prata om problemet. Helt sjukt egentligen att jag bara lät det passera.
Jag känner idag att jag har släppt nästan hela honom. Jag svarade på hans mail och bad honom att inte höra av sig igen. Jag har dessutom spärrat honom i min mail så att hans mail går direkt till skräpkorgen. Jag vet ju att han kommer att svara, han vill ju alltid ha sista ordet nämligen :)Men det mailet kommer jag aldrig att läsa!
Jag kommer aldrig mer kontakta honom och det känns bra :)
Soliga kramar
Jag förstår det. Det är så lätt att trilla dit, därför är det enda rätta att hålla sig borta tänker jag. Han vet ju precis vilka knappar han ska trycka på.
SvaraRaderaDet låter fint det du skriver och det kan hända att du behövde få skicka iväg de orden för att få känna att du har släppt. Att du kan göra det du behöver och att världen inte går under bara för att han svarar med elakhet kanske?
Hursomhelst. Den dagen man bestämmer sig för att sista ordet är sagt är en stor dag. Det är då vi börjar frigöra oss. Det är då hjärtat har bestämt sig för att gå. Det är bara att följa med på den resan. Det kommer att vara tufft bitvis, men du kommer att känna dig så stark. För det är du! Stor kram!