Det är inte bara den du är när du är full som gör mig illa.
Det är lika mycket mannen dagen efter.
Han gömmer dig bakom en lealös degig och grinig figur
och dröjer sig kvar som en retlig spänning även nästa kväll.
Det är inte bara din fylla som sårar.
Det är drömmarna om det liv jag vill leva med dig
I stort och i smått,
men som allt som oftast fastnar i os av pizza och kebab
och litervis med coca-cola när den där lediga tiden äntligen infinner sig.
*
I efterhand tänker jag nästan att det var tur att alkoholen fanns med. Den blev påtagligare än allt det andra. Den var det enda han inte lyckades kollra bort mig ifrån. Jag visste hela tiden att jag tyckte att han gjorde fel. Men eftersom jag trodde att han respekterade mig trodde jag att han skulle vilja jobba med det till sist. Men jobbade han med det? Inte alls. Inte på allvar. I stället skällde han ut mig för att jag mådde dåligt av att se honom så full när det hände. Delar av det värsta han gjorde mot mig var också när han var full. Men efteråt vet jag att elakheten sträckte sig så mycket längre.
Usch, alkohol är inget att leka med.
SvaraRaderaJag försöker hålla mig till så lite som möjligt, finner inte det kul att dricka mig berusad, mår bara dåligt (illa) :)
Här skiljer sig våra ex :)
Mitt ex drack väldigt sällan och han är ett träningsfreak som aldrig skulle smälla i isg en pizza.
Däremot har han under delar av sitt liv (när han var yngre) haft problem med alkoholen och folk ifrågasatte tydligen honom då och undrade om han inte låg i farozonen för att bli alkoholist.
Han kom till rätta med alkoholen och drack som sagt väldigt sällan under vår tid tillsammans.
Däremot så var han ju på mig ibland om allt godis jag åt/äter. Jag är en socker junkie och jag älskar smågodis. "Du äcklar mig när du äter så mycket godis och skit" fick jag sagt till mig och det är väl alltid trevligt att få höra att man äcklar sin partner, eller hur?
Han har också sagt att han aldrig ens hade tittat åt mig än mindre blivit tillsammmans med mig om jag hade varit tjock.
Nu tränar ju jag som en tok och gjorde det innan jag träffade honom också men det är sådana saker som fastnar i huvudet. "Tänk om jag blir gravid och går upp i vikt, kommer han att lämna mig då?"
Kram
Ja, det tar man verkligen illa upp av. Och det är ju hemskt, man får känslan av att man alltid måste försöka se bra ut men att man ändå aldrig duger. Jag dricker också väldigt lite. Ännu mindre sen jag kom ur relationen. Det är som att kroppen påminns om honom ibland när jag dricker alkohol. Jag åt inte så mycket sötsaker när jag var med honom, ändå trackade han mig för det. Jag känner igen det.
SvaraRaderaJag är ganska spinkig, så han kunde kommentera det i stället. En gång när vi var på semester utomlands tittade han kritiskt på min kropp, nöp tag hårt i mitt ena lår och sa uppmanande "den här kroppen skulle allt behöva tränas". Han menade att jag behövde mer muskler. Jag blev väldigt sårad. Men han påstod att han bara menade väl med kommentaren. Jag tränade inte just då annat än sporadiskt. Men han tränade inte alls och hade snarare behövt höra det. Men jag skulle aldrig säga något sådant. Brukade i stället intyga att jag älskade hans kropp som den var.
Kram!