Han kunde vara helt främmande samurajen.
Det känns som att han inte alls passar ihop med bilden av varma kramen
Kärleksblicken
Stoltheten över mina bedrifter.
Frågorna om hur jag har haft det.
Middagen och kvällsmaten.
Trevliga kvällar med vänner.
Berömmet och önskan om pussar.
Gulliga smeknamn och famnen som aldrig tar slut.
*
Men på nätterna när jag drömmer gör han sig påmind.
Och till vardags kan jag ana honom.
När man får en grymtning till svar på en kul kommentar
när man blir tilltalad som att man ingenting alls förstår,
när ögonen himlar åt en,
när man möts av kommandon
när det blixtsnabbt drar in en kyla i blicken som man tyckte log
när alla människor i omgivningen är idioter på något sätt
och kramen slutar med en lätt men bestämd knuff.
*
Länge trodde jag att det var två skilda sidor som agerade. Det är först nu jag ser även elakheten som en del av hans person. Jag ser hur växelverkan mellan gott och ont var en del av spelet och att även mycket av välviljan var manipulation egentligen. Ser du en eller två personer?
Det här läste jag någonstans på nätet: "Det kan vara bra att ta till sig att Dr Jekyll inte är den goda sidan. De är inte två, de är ett – partners in crime." Jag såg två, och jag tror jag fortfarande gör det, tyvärr... Även om jag har förstått att det är egentligen bara en...
SvaraRaderaJa, visst är det svårt att greppa? Jag tror att jag precis har börjat göra det på allvar. Och jag tror att tids nog, när du har mer distans kommer du att göra det också. Sen att trilla tillbaka, ja, det kommer man att göra. Man är ju en människa med känslor och har brytt sig även om han inte förtjänade något av allt det vackra man gav honom.
SvaraRaderaDet är svårt att greppa för mitt i allt s**t man fick från honom då fanns det lyckliga stunder, när vi var hela familjen på helg utflykter, resor, någon gång när vi var bara vi två och gjorde något trevligt... Då minns man och kommer ihåg hans leende och hur mycket jag älskade honom... Som om det var den andre, den jag älskade. Men ja, att ge en morott hit och dit var en del av spelet som du så väl skrev.
SvaraRaderaDet är också svår begripligt att känslorna fanns bara i ena sidan, JAG älskade, inte han, JAG brydde mig, inte han, JAG var hängiven, inte han, JAG ville se honom lycklig och stödja honom i allt jag kunde, han ville bara utnyttja mig, trampa på mig, få service och känna sig mäktig. Och allt detta är en väldigt smärtsam insykt...
Ja, verkligen. Det är hårt. Man får trösta sig med att om man tänker efter så är det ju den typen av människa man vill vara, den som älskar, bryr sig, ger. Och att man i framtiden förhoppningsvis har lärt sig att man är värd att få så mycket vackert tillbaka då. Inte bara bli urkramad allt och sedan slängd åt sidan.
SvaraRadera