Vi behöver fristäder.
Alla jobbiga känslor, de finns där ändå.
Kroppen kommer att ropa ut dem.
Men se till att ni inte går helt ner i dem.
Behåll, eller skaffa er det som ni mår bra av.
Ikväll ska jag gå på målarkurs. Det är min fristad.
När jag kommer dit rinner allt av mig.
Jag blir glad, lugn, fokuserad och försvinner in i färgen.
Den hjälpte mig under det sista året med honom.
Den var ett vattenhål.
En paus.
Vi behöver varva med det positiva.
Släppa in det nya i portioner samtidigt som vi vädrar ut det gamla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar