8 mars 2011

När vänner inte håller måttet



I hjärtat
av självbevarelsedrift
var det rätt att säga nej.
Nej till fler besvikelser.


Fast det finns människor
som kanske tycker det var drastiskt
kunde jag inte andas i det längre
jag kunde inte vara den där
som låtsades som ingenting
när ni inte gav någonting av det jag behövde.

Hur skulle jag då kunna sitta nöjd? Le fint? Säga tack.
För ingenting.
För att ni blundade och babblade om halkan.
För att jag fick ett litet hörn
där luften tagit slut.
En liten snibb av ert liv
som det bara krampar om
när man håller i den.

Det har hänt några gånger i livet
några viktiga beslut.
I hjärtat,
även om smärtan är stor
och det kan vara svårt för andra att förstå
måste jag känna tillit.
Det är inte mycket som krävs för att vinna den.
Men att sätta handling bakom vackra ord
om vi inte gör det
betyder det vi säger ingenting.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar