Det är internationella kvinnodagen och självklart förtjänar det ett särskilt kvinnodagsinlägg. Jag tänker tala om kvinnosyn. Vad är tecken på att han har en dålig kvinnosyn? Här är några exempel.
* Han talar illa om framgångsrika kvinnor. Allra mest unga framgångsrika kvinnor som har gjort blixtkarriär.
* Han ogillar sina kvinnliga chefer och talar ofta om dem i nedlåtande ordalag.
* Han beskriver kvinnor omkring sig och i sin närhet med nedlåtande ord som billiga eller sladdertackor.
* Du reagerar på att han behandlar sin mamma respektlöst.
* Han pratar illa om de viktiga kvinnorna i ditt liv.
* Han beskriver kvinnor ur sitt förflutna på ett nedlåtande sätt. Exempel ur min verklighet: Han pratade ironiskt nog om att ett ex till honom varit galen, han påstod att tjejerna i gymnasiet hade fått bra betyg i matte bara för att de var blonda, söta och hade stora tuttar (själv var han usel på matematik vilket tydligen inte var förklaringen till varför han fick sämre betyg).
* Han reagerar märkligt när han hör talas om våld mot kvinnor. Exempel ur min verklighet: När min vän blev slagen när hon bröt med sin plågoande sa han "Men vad hade hon trott egentligen?".
* Han rackar ner på dina åsikter när du står upp för kvinnors rättigheter. Han skojar konstant om feminismen och raljerar gång på gång trots att (alltså FÖR att) han vet att du inte tycker att det är roligt.
* Han tycker inte att det är så farligt när han hör historier om kvinnor som har blivit tafsade på eller sextrakasserade.
Mitt ex hade egentligen en usel kvinnosyn. Jag trodde att det berodde på hans bakgrund, att han skulle vakna när han träffade mig, att han inte tidigare hade varit med en medveten tjej. Den hårda vägen har jag lärt mig: Talar han illa och respektlöst om andra kvinnor kommer han heller inte att respektera dig och dina behov. Hans kvinnosyn kommer också att påverka hur han behandlar dig, det är inte bara ett knippe åsikter som svävar löst där uppe.
En bra tanke att ha med sig den dagen du är på väg att träffa någon ny.
Hej syster!
SvaraRaderaMitt ex anklagade mig för att vara en AFA-aktivist. Jag visste inte ens var det var när han skrek det i ansiktet på mig. Han menade att jag var en radikal feminist, med AFA-aktivist är ju något helt annat och handlar inte om feminister vad jag förstår, så han visste inte ens vad han pratade om :)
Jag fick inte yppa något om feminismen och att jag tyckte att det var dåligt att män har högre löner i vissa fall bara för att de hade en snopp. Så fick jag dock inte tycka för på våran gemensamma arbetsplats så var det faktiskt INTE så, utan snarare tvärtom. Som om våran arbetsplats var hela världen och alla människor jobbade där.....
Han tyckte att sk "roliga historier" om kvinnor som blev slagna eller liknande "ska veta sin plats" "stå vid spisen" var mycket roliga.
Jag har efter att det tagit slut fått höra från mina manliga arbetskollegor som jag umgås med på fritiden att de uppfattade honom att ha en väldigt dålig kvinnosyn. Jag själv tänkte nog aldrig på det under hela vårat förhållande.
Han beskrev sina ex som psykiskt störda och som idioter..."Hon betedde sig sååå jääävla illa".
Exakt samma sak säger han om mig idag. Både till mig och andra.
Han har behandlat både min mamma och sin egen mamma respektlöst. Sin egen mamma har han en förmåga att skälla ut inför andra människor, men hon bara sväljer för han är ju en sådan fiiin son som aldrig gör något fel.
Du ser!
SvaraRaderaDet är precis så här. Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver. Och att de kollegorna har sett hur dålig hans kvinnosyn är visar ju att det finns folk som har sett, säkert mer än du tror.
Mammorna ja, det är ett eget kapitel. Det var samma för mig.
Vad bra att du kan se det! Bra jobbat!
Och... om du känner lite, nedanför i botten av smärtan, kan du känna att du är arg då?
Kram!
Hej Syster!
SvaraRaderaJag försöker se det, försöker analysera händelser och pussla ihop. Ser situationer och händelser ur lite andra vinklar än vad jag tidigare har gjort. Jag är arg, känner ilska gentemot honom. Han har svikit mig som ingen annan. Och sårat mig något oerhört, med flit dessutom...så ja, jag känner ilskan! :)
Fortfarande tar dock saknaden och ledsamheten över alltför ofta men jag känner att det går framåt :)
Jag har hela tiden anklagat mig själv för att vårat förhållande gick åt pipan.
Senast förra veckan sa han: "Jessie, om inte DU hade betett dig så illa som du har gjort så hade vi fortfarande varit tillsammans, allt det här är enbart ditt fel"
Jaha, men tänk om jag hade gjort slut istället då tänkte jag för mig själv men sa inget. Jag har ju faktiskt också ett val, det är inte bara han som har/hade det!
Jag börjar förstå att det kanske är han som är den störda. Människor som jag berättar händelser för sitter med öppna munnar och häpnar över hur han har betett sig mot mig.
Min kollega sa igår att det spelar ingen roll vad du än har gjort Jessie, det han har gjort mot dig är för jävligt. Han kunde lika gärna ha slagit dig!
Jag börjar tro att hon har rätt!
Kram
Det låter bra, hon har helt rätt din kollega. Det har varit ett väldigt hemskt och hårt beteende från hans sida.
SvaraRaderaPrecis, du har ett val. Du ska göra det valet nu. Han kommer kanske att försöka att fortsätta sitt galna och grymma catch and release-spel, men du ska inte låta dig fångas igen. Eller hur? Säg att du vet att du förtjänar så mycket bättre än honom!
Jag tycker att det låter som att ni pratar mycket om ert förhållande trots att det har tagit slut. Det låter plågsamt att prata med honom om det, han hugger bara nya sår hela tiden. Han har inga helande händer, ingenting kan göras ogjort, försök att inte prata med honom.
Det är vad jag tror.
Kram!
Hej Syster!
SvaraRaderaVi pratar inte med varandra längre.
Att jag pratade med honom förra veckan berodde på att vår kvinnliga kollega har ställt till med rabbalder här på jobbet.
Hon har lagt sig i vårat privatliv men förnekar det bestämt och anklagar mig för att dra in henne i det. Hon har tagit det vidare till våra chefer och härom veckan satt hon, jag och våra två chefer och hade ett samtal där hon skulle berätta hur dåligt hon mår pga mig och mitt beteende.
Det enda hon kom med var hur synd det är om mitt ex att jag ska åka till USA med 3st manliga vänner. Hela situationen är så pinsam, som en konflikt på en fritidsgård.
Så jag tog honom sedan efter deta samtalet och frågade honom om han var nöjd och glad för att han och hon har utsatt mig för allt detta, pga av ingenting egentligen. Pga saker vår kvinnliga kollega har fantiserat ihop i sitt huvud.
Nu babblar jag och du förstår säkert inte hälften av detta men jag kan berätta hela historien om du vill :)
Kram